HARTWICKSKA HUSET

Katedralen 

Gatuplanet, nordöstra hörnet, A-entrén

Katedralsalen har fått sitt namn med anledning av att det med stor sannolikhet funnits en s.k. katedralskola i Maria Församling. Vi skall minnas att församlingen från början omfattade hela Åsön (Södermalm). Rummet har med förkärlek även kallats Mangelboden, eftersom det i början av 1900-talet fanns en mangelbod här. Tidigare låg här ett mindre värdshus.

Förhållandet med ett värdshus var innan Timmermansgatan sänktes vid sekelskiftet 1900. S: t Paulsgatan var en av huvudgatorna på den tiden, tillsammans med stora och lilla Bastugatan och senare även Brännkyrkagatan.

Gästabudet 

Gatuplanet, norra sidan, A-entrén

Här fanns en gång en tobakslada. Odlingarna låg uppe i det som idag är Tantolunden. Vid renoveringen 1965-1968 ställdes lokalen i ordning som samlingslokal. Gästabudet har fått sitt namn för att påminna om värdshuset som låg i rummet intill. Vid hyra av Gästabudet finns tillgång till serveringskök med kaffebryggare, storköksspis med ugn, stort kylskåp samt diskmaskin av restaurangtyp.

Fatbudet 

Gatuplanet, nordvästra hörnet, A-entrén

Husets egen cafeteria har ett namn som är en ordlek av sjön Fatburen som låg i området och ‘Gästabudet’. Lokalen kan ej hyras.

Fröjdska 

Gårdsplanet, nordöstra hörnet, D-entrén

Rummet har sitt namn efter Oskar Fröjd, föreningsrådets förste ordförande. Han var hängiven sitt arbete med barn och ungdomar, speciellt inriktad på sång och musik. Oskar fröjd startade ”Ungdom med ton”, en musikförening som fostrat många sång och musikförmågor.

Norgestugan

Gårdsplanet, norra sidan, D-entrén

Denna del av huset var en flyktingförläggning för norska män och kvinnor under andra världskriget. Stora delar av byggnaden uppläts till Norska föreningen för detta ändamål. Norgestugans bär sitt namn för att påminna oss om detta.

Allrummet 

Gårdsplanet, norra sidan, D-entrén

Mellan Fröjdska och Norgestugan ligger Allrummet, en del av det som var Norgestugan men som efter renoveringen blev ett eget rum. Där bedrivs idag en intensiv mötesverksamhet med uteslutande stående långtidsbokningar.

Stagnelius 

Gårdsplanet, centralt, C-entrén

Stagneliusrummet har uppkallats efter skalden Erik Johan Stagnelius (1793-1823).

E J Stagnelius debuterade 1817 med eposet ”Vladimir den store”. 1821 kom ”Liljor i Saron” som kommit att betraktas som den svenska romantikens mest betydelsefulla lyriska verk. Stagnelius levde delvis en enstörings liv och hans liv präglades av ohälsa.

Den lilla delen av Stagneliusrummet har ett eget namn –

Nicander

Gårdsplanet, centralt, C-entrén

Rummet har sitt namn efter Karl August Nicander (1799-1839). K A Nicander är mest känd för sina smådikter, ”Kungshatt” m.fl. I ”Minnen från södern” skildrar han sin resa till Italien.

Dingertz 

Gårdsplanet, centralt, C-entrén

Med namn efter föreningsrådets ordförande Stig Dingertz är detta det östligaste rummet i C-entrén, innanför Stagnelius- och Nicanderrummen. Stig Dingertz var initiativtagare till den motion som ledde till att Stockholms stad beslutade att bevara den äldre fastigheten i kv. Magistern, det så kallade Hartwickska huset.

Stig Dingertz gjorde sin politiska debut på 50-talet och inträdde i stadsfullmäktige i början av 60-talet. Stig Dingertz politiska gärning under fem årtionden lämnar ingen oberörd, han har satt positiva spår i hela föreningen. Det är inte bara Hartwickska huset som står på listan över Stigs engagemang, han var också en av eldsjälarna bakom Leksaksmuseet på Mariatorget. Med Stig Dingertz som fanbärare har även Mariaberget räddats, bevarats och utvecklats.

Under hösten 1998 avslutade Stig sina förtroendeposter i kommun och landsting men hans engagemang i föreningslivet och för framtiden på Södermalm finns dock fortfarande kvar.

Sjöbergska rummen 

Övre planet, sydvästra hörnet, C-entrén

Elsa Sjöberg har gett namn åt rummen rakt fram ovanför trappan. Hon bodde i stort sett hela sitt liv i Hartwickska Huset, där hon flyttade in den 21 oktober 1895 med sin familj. Bostaden var mycket liten med lågt i tak, vedeldad spis, ingen elektricitet och torrtoalett på gården. Fru Sjöberg flyttade högst motvilligt i samband med renoveringen 1968 och inte förrän hon fick en annan lägenhet på Swedenborgsgatan. 

Rummet används idag som kontor för Husets intendent.

Kierman 

Övre planet, nordvästra hörnet, C-entrén

Fastighetens äldsta delar är från 1769, då ”järnkrämaränkan” Kierman fick ”nådigt tillstånd att här uppföra ett ganska prydligt boningshus”. Änkan Kierman var så att säga ”först på plan”. Hon tillhörde en ryktbar familj som hade stort inflytande under frihetstidens politiska kamp. Hennes framlidne make Gustaf Kierman, handelsborgmästare, hattpolitiker, rådman, järnexportör och grosshandlare, mötte dock ett oblitt öde.

År 1756 sålde han det ståtliga Tessinska palatset till Kung och krona för 300 000 daler kopparmynt. Han hade köpt fastigheten året innan, då Carl Gustaf Tessin, son till Nicodemus Tessin (1654-1728), kom på obestånd och inte kunde behålla sitt arv. 

När mössorna övertog makten vid 1765–66 års riksdag ställdes Kierman till svars för att han skulle ha skott sig på sin medverkan i de tvivelaktiga växelkontoren – inrättningar som skulle stabilisera den svenska valutan, men som i stället underblåste den våldsamma inflation som blev hattarnas fall.

Förutom ett astronomiskt skadestånd dömdes Kierman till en månads fängelse på vatten och bröd samt därefter livstids fängelse på Carlstens fästning i Marsstrand, där han avled redan efter åtta månader den 15 november 1766.

Hartwickska 

Övre planet, östra delen, C-entrén

Huset har uppkallats efter sin andre ägare, Bancokommissarie O C Hartwig, som lät bygga till de två utskjutande gavlarna samt den gustavianska entre´n mot Timmermansgatan. Några ytterligare detaljer om den gode bancokommissarien Hartwig finns tyvärr inte.

Strömner 

Övre planet, västra gaveln, C-entrén

Även pedagogen och läraren Johan Strömner fick samma år (1769) rätt att uppföra ett hus som huvudsakligen skulle användas som bagarstuga.

Tidelius

Övre planet, norra sidan, C-entrén

Uppkallat efter den socialt verksamme läraren vid Maria skola, Carl H Tidelius. (†1927). Rummet är öppet för hyra på längre tid, kontakta oss för information & visning.

Björklund 

Övre planet, centralt, C-entrén

(Genomgångsrum till Rengström, Westin & Hartwickska rummen.)

Rengström 

Övre planet, södra sidan, C-entrén

Westin 

Övre planet, nordöstra hörnet, C-entrén

Dessa tre rum bär namn efter tre välförtjänta vaktmästare som tjänstgjorde vid gamla Maria skola, under hela den tid då skolan fungerade som folkskola.

                                                ===================

Nedan är rum som ej hyrs ut 

Tessin

Övre planet, östra flygeln, D-entrén

Namngivet efter Nicodemus Tessin d.ä. Tessin var verksam som stads arkitekt fr.o.m. 1661. Han skapade bl.a. Södra stadshuset, där Stockholms stadsmuseum idag har sin verksamhet.

Cronstedt

Övre planet, östra flygeln, D-entrén

Efter greve Carl Johan Cronstedt (1709-1777), arkitekt. Cronstedt var elev under arkitekt Hårleman, som han också efterträdde i och med färdigställandet av Stockholms slott. Cronstedt var även engagerad vid återuppförandet av Maria kyrka efter branden 1759.

Rosander

Övre planet, östra flygeln, D-entrén

Ålänningen Rosander omnämns i brev från 1850-talet. Det finns historiska spår i provinsarkivet i Mariehamn efter en Erik Johan Rosander, son till en åländsk snickare, emigrerad till Sverige under sent 1800-tal. Hans fru Edla Victoria omnämns även som sjömanshustru och finns registrerad i kronofogdens passregister den 12 augusti 1896. En Rosander är senare registrerad i Finska sjömanskyrkan i New York. Om detta är samme Rosander vet vi inte, inte heller i vilken kapacitet han har anknytning till huset.

Magistern & Hagen

Övre planet, östra flygeln, D-entrén

Dessa rumsnamn vittnar om husets geografiska placering i stadsdelen.